otrohet

Jag skrev i det senaste inlägget att jag hade en kille, nu är det så att jag har gjort slut med han. jag upptäckte att han var otrogen. kom på han på bar gärning. jag är kompis med tjejen som han var otrogen med, men jag är inte arg på henne, vart kompis med henne efter att jag och killen blev ett par. så det är inga konstigheter och så mellan mig och hon. jag anser inte att hon har gjort nått fel i det här, utan det är killen som har gjort felet, som har ljugit för både mig och henne. om jag kanske har tolkat in för mycket i hela förhållandet, det är en annan sak, men det vet jag inte om jag har. det är ett mysterium det där. jag har iallafall konstaterat att släppa taget om han var ett steg som jag var tvungen att ta, för mitt eget bästa. jag hade inte klarat av att vara kvar i en relation med han, jag hade mått för dåligt. med han var det så att när jag var med han så mådde jag bra, då var jag överlycklig, men däremellan, när jag fick höra rykten, och annat, så mådde jag fruktansvärt dåligt, jag klarade inte av att pendla mellan överlycklig till kliniskt deprimerad flera gånger varje dag, han gjorde inte att jag mådde bra även när vi var isär, han jobbar nere i stockholm under veckorna, han visste att jag visste om rykterna, och att jag misstänkte att han var otrogen, men han försökte inte ens att lindra min oro, han nekade en gång, sen har han tigit, har man inte gjort nått då nekar man ju in i det sista, har man gjort nått och inte vill att nån ska veta nått, så nekar man ju då oxå in i det sista, men vill man att nån ska få reda på det, det är då man ska vara tyst. jag nämnde rykterna för han så fort jag fick höra dom, och sen jag har hört rykterna och nämnt dom, så har han behandlat mig väldigt svinigt, så jag har valt att gå ifrån han. till och med tjejen han var otrogen med såg hur dåligt jag mådde av förhållandet, och hur dåligt han behandlade mig, så till och med hon har skällt ut han. men nu har jag bestämmt mig för att jag ska klara mig själv, och skita i han. Jag har iallafall upptäckt att jag duger bra som jag är, och att jag inte behöver finna mig i att bli behandlad på det viset, jag måste fortsätta kämpa, för det är mitt enda val.